KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Kirkeudvalget 2017-18
KIU Alm.del Bilag 55
Offentligt

Statens stöd tUt trossamfund

i ett mångreligiöst Sverige

Bettïnkande civ Utrednin gen

översyn civ statens stöd

tju

trossamfund

Stockholm 2012

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU 2018:13

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU

och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kund service.

Bestållningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm

Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: [email protected]

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB

på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara

på

remiss bur och varför

Statsrådsberedningen, SB

2003.2 (reviderad 2009-05-02)

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Håftet år gratis och kan laddas ner som pdf från eller bestållas på regeringen.se/remisser

—

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 201$

1SBN 978-91-38-24771-6

ISSN 0375-250X

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

liii statsrådet Alice Bah Kuhnke

Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge i uppdrag

tju

en sär

skud utredare att se över statens stöd till trossamfund. Samma dag

utsågs professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld som särskild utredare.

Den 8juni 2017 beslutade regeringen an utredaren också bl.a. skulle

kartlägga utbudet av och efterfrågan på utbildning i Sverige som är

riktad till trossamfundens församlingsledare.

En parlamentarisk referensgrupp till utredningen utsågs den

10 oktober 2016 med följande ledamöter: f.d. förbundsordföranden

Hanna Cederin (V), riksdagsledamoten Esabelle Dingizian (MP),

riksdagsledamoten Bengt Eliasson (L), riksdagsledamoten Aron

Emilsson (SD), riksdagsledamoten Jonas Gunnarsson (5), riksdags

ledamoten Per Lodenius (C), riksdagsledamoten Eva Lohman (M)

och riksdagsledamoten Larry Söder (KD).

Den 10 oktober 2016 utsågs följande personer att ingå i utred

ningens expertgrupp: kanslirådet Catharina Adlercreutz, departe

mentssekreteraren Katarina Arvidson, ekonomichefen Charlotte

Byström, kanslirådet Kent Eriksson, professorn Mohammad

Fazlhashemi, f.d. domaren i Europadomstolen Elisabet Fura, hand

läggaren för statsbidragsfrågor Asa E Hole, professorn Göran Larsson,

professorn Mia Lövheim, prästen Håkan Sandvik och docenten

Helena Wockelberg.

Som huvudsekreterare i utredningen anställdes från och med

den 22 augusti 2016 kanslirådet Daniel Lindvall. Kammarrätts

assessorn Linda Svärd anställdes från och med den 15 augusti 2016

som sekreterare i utredningen.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om översyn av

statens stöd

tju

trossamfund, får härmed överlämna betänkandet

Statens stöd till trossamfund i ett ma°ngretigidst Sverige,

SOU 2018:18.

Stockholm i mars 201$

Ulf Bjereld

/Daniel Lindvall

Linda Svärd

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Innehåll

Förkortningar. 17

Sammanfattning

Summary

1.1

1.2

1.3

1.4

1.5

1.6

Förtattningsförslag

Förslag

tju

lag om stöd til! trossamfund

Förslag til! lag om ändring i lagen (1998:159 1)

om Svenska kyrkan

Förslag

tju

lag om ändring i lagen (1998:1593)

om tros samfund

Förslag

tju

lag om åndring i lagen (1999:29 1) om avgift

dli registrerat trossamfund

Förslag dli förordning om stöd til! trossamfund

Förslag

tju

förordning om ändring i förordningen

(200 1:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets

beskattningsverksamhet

Förslag til! förordning om ändring i förordningen

(20 17:104) med instruktion för Myndigheten för stöd

till trossamfund

Uppdraget och dess genomförande

Uppdraget

Utgångspunkter för arbetet

1.7

2.1

2.2

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Innehåll

SOU 2018:18

2.3

Utredningsarbetet

2.3.1

Sekretariat, referensgrupp och expertgrupp

2.3.2

Möten och samråd

2.3.3

Enkäter

2.3.4

Rapport om trossamfundens

utbildningsbehov

Del A Bakgrund

3.1

3.2

Det religiösa landskapet i förändring

Inledning

Religionsfrihetens framväxt i Sverige

3.2.1

Relationsförändringen mellan Svenska kyrkan

och staten

3.2.2

Stöd dli andra trossamfund än Svenska kyrkan

införs och trossamfunden får en egen

associationsform

Framväxten av det mångreligiösa Sverige

3.3.1

Organiserade trossamfund i Sverige

3.3.2

Trosbaserade organisationer vid sidan

av trossamfunden

3.3.3

Hur många arbetar inom trossamfunden

Omfattningen av religiös aktivitet

3.4.1

Religiös aktivitet i olika trossamfund

101

102

103

104

3.3

3.4

4.1

4.2

4.3

4.4

Trossamfundens nuvarande rättsliga reglering

Lagstiftning som växte fram ur stat-kyrkareformen

Ett grundlagsskydd för trossamfunden

Grunderna för Svenska kyrkan

Lagen om trossamfund reglering av trossamfundens

rättsliga förhållanden

4.4.1

Allmänna bestämmelser för alla trossamfund

4.4.2

Förutsättningarna för registrering som

trossamfund

4.4.3

Förutsättningarna för statlig avgiftshjälp

—

109

110

111

112

113

114

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Innehåll

4.5

Statens stöd

tju

andra trossamfund än Svenska kyrkan

4.5.1

Lagen om stöd till trossamfund

övergripande bestämmelser om statligt stöd

4.5.2

Förutsättningarna för statsbidrag

—

115

116

119

121

125

127

5.1

Internationell jämförelse

Stat och religion i olika europeiska länder

5.1.1

Statligt stöd i andra nordiska länder

5.1.2

Statligt stöd i jämförbara länder inom EU

Sammanfattande jämförelse mellan stöd

tju

trossamfund i Sverige och i andra europeiska länder

Trossamfundens sociala verksamheter

Inledning

Andlig vård vid kriser och olyckor

6.2.1

Andlig vård inom sjukvården

6.2.2

Andlig vård inom kriminalvården

6.2.3

Trossamfundens betydelse för

krisberedskapen

Sociala och meningsskapande verksamheter utövet

de regelbundna religiösa aktiviteterna

6.3.1

Barn- och ungdomsverksamhet

6.3.2

Verksamhet för äldre

6.3.3

Kreativa verksamheter

6.3.4

Trossamfundens betydelse som bevarare

av kulturella traditioner

Trossamfundens sociala arbete och välfärdsinsatser

6.4.1

Trossamfundens insatser för socialt utsatta

grupper

6.4.2

Trossamfundens stöd vid flyktingmottagandet

och bidrag i integrationsarbetet

6.4.3

Trossamfundens insatser inom bistånds- och

utvecklingsarbetet

6.4.4

Trossamfundens insatser inom utbildnings

och välfärdssektorn

5.2

6.1

6.2

129

130

131

133

134

135

136

137

138

139

140

142

145

6.3

6.4

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Innehåll

SOU 2018:18

6.4.5

Trossamfundens insatser inom miljö

och klimatarbetet

147

7.1

Trossamfunden och grundläggande demokratiska

värden

Inledning

7.1.1

Trossamfunden och delaktigheten i

demokratin

7.1.2

Trossamfundens påverkan på grundläggande

värderingar i samhället

7.1.3

Trossamfundens roll i att möta

antidemokratiska värderingar och

våldsbejakande extremism

Trossamfundens utbildningsbehov

Utredningsuppdraget

8.1.1

Om kartläggningen av trossamfundens

utbildnings behov

Teologisk utbildning i Sverige

8.2.1

Teologisk utbildning för präster inom Svenska

kyrkan

8.2.2

Utbildning för pastorer inom frikyrkorna

8.2.3

Utbildning för präster inom Romersk

katolska kyrkan

Imamutbildningar

8.2.4

8.2.5

Utbildning för präster inom de ortodoxa

kyrkorna

Behov av teologisk utbildning

8.3.1

Behovet av en imamutbildning i Sverige

8.3.2

Behovet av konfessionell utbildning

för ortodoxa religiösa företrädare

8.3.3

Behovet av konfessionell utbildning

inom andra trossamfund

149

150

155

161

165

166

167

169

171

172

175

17$

8.1

8.2

8.3

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Innehåll

8.4

Behov och utbud

icke-konfessionell utbildning

för religiösa företrädare

Behovet av icke-konfessionell utbildning

8.4.1

till religiösa företrädare

Utbudet av icke-konfessionell utbildning

8.4.2

som är riktad

tju

trossamfundsföreträdare

179

181

Del B Bedömningar och förslag

9.1

9.2

Trossamfundsstödet och dess effekter

Utredningsuppdraget

Stödets utformning och omfattning

9.2.1

Trossamfundsstödets olika bidragsformer

Den statliga avgiftshjälpen

9.2.2

Att utvärdera stödet till trossamfunden

9.3.1

Allmänt om att utvärdera bidrag och dess

effekter

9.3.2

Svårigheterna med att utvärdera

trossamfundsstödet

9.3.3

Hur har utvärderingen av trossamfundsstödet

gått tiIP

Stödets betydelse för trossamfunden och deras

församlingar

Trossamfundens ekonomi

9.4.1

Organisationsbidragets betydelse

9.4.2

9.4.3

Den statliga avgiftshjälpens betydelse

Verksamhetsbidragets betydelse

9.4.4

9.4.5

Projektbidragens betydelse

Trossamfundens egna åsikter om

9.4.6

trossamfundsstödet och relationerna

tju

Myndigheten för stöd till trossamfund

Utredningens bedömning av stödets effekt för

trossamfundens kärnverksamhet och för samhället

istort

9.5.1

Stödets sammantagna effekt på den religiösa

kärnverksamheten

187

188

190

191

192

194

195

197

202

204

206

210

9.3

9.4

9.5

211

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Innehåll

SOU 2018:18

9.5.2

9.5.3

Stödets effekt på samhället i stort och

trossamfundens externa verksamhet

Stödets effekt på demokratin

och demokratiskavärderingar

212

215

10.1

Motiv, mål och stödformer

Utredningsuppdraget

219

221

222

223

224

228

232

234

237

10.2 Motiv til! och målsättning med det statliga stödet

til! trossamfund

Om krav på ett övergripande motiv och mål

10.2.1

vid bidragsgivning

10.2.2 Motivet till det nuvarande stödet

10.2.3 Nuvarande mål för statens stöd

10.2.4 Irossamfundens åsikter om den nuvarande

målsåttningen

10.3 Förslag til! motiv, mål och stödformer för statens

stöd tiH trossamfunden

Religionsfriheten ska vara det huvudsakliga

10.3.1

motivet til! trossamfundsstöd

10.3.2 Nytt mål för statens stöd till trossamfunden

10.3.3 Statsbidraget bör huvudsak!igen fördelas

som organisationsbidrag

10.3.4 Stärk trossamfundens förutsättningar

för egenfinansiering

10.3.5 Utveckla trossamfundens organisering

och stärk den centrala administrationen

10.3.6 Verksamhetsbidrag för utbildning av

trossamfundets eller församlingarnas

företrädare

240

Formella vilikor för statligt stöd

249

250

11.1 Utredningsuppdraget

11.2 Nuvarande vilikor för stöd

11.2.1

Statsbidrag beviljas endast till trossamfund

och stadig avgiftshjälp endast till registrerade

trossamfund

250

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Innehåll

11.2.2

Kravet på stabilitet och egen livskraft

251

11.3 Förslag om ändrade vilikor för stödet

tju

trossamfund

252

11.3. i

Nödvändigt att förtydliga definitionen

av begreppet trossamfund

252

11.3.2

Förslag på ny definition av begreppet

tros samfund

259

Om ett livsåskådningsneutralt stöd

11.3.3

261

11.3.4 Vilikor avseende trossamfundets organisering 264

11.3.5 Vilikor avseende finansiering

267

11.3.6 Vilikor avseende antal betjänade och

verksamhet under en viss tid

271

12.1

Ett förtydligat demokratikriterium

Utredningsuppdraget

275

276

277

279

283

284

299

12.2 Det nuvarande demokratikriteriet

12.3 Kort om de mänskiiga rättigheterna och folkrätten

12.4 Skyddet

12.4.1

12.4.2

12.4.3

12.4.4

12.4.5

för religionsfriheten

Religionsfrihet enligt regeringsformen

fN-skydd för religionsfriheten

Europakonventionen ett långtgående skydd

för religionsfriheten

Rättighetsstadgan Europeiska unionens

skydd för de grundläggande rättigheterna

Kan vägran att erkänna ett trossamfund

som stödberättigat innebära en inskränkning

av religionsfriheten

—

299

301

305

306

12.5 Vilka grundläggande värderingar vilar det svenska

samhället på

Allmänt om begreppet samhällets

12.5.1

grundläggande värderingar

12.5.2 Alla människors lika värde och den enskilda

människans frihet och värdighet

12.5.3 Demokratins idéer

12.5.4 Delaktighet och jämlikhet samt skydd

mot diskriminering

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Innehåll

SOU 2018:18

12.5.5

12.5.6

Den enskildes privatliv och familjeliv

Barns rätt

316

317

320

322

328

32$

12.6 Behövs ett demokratikriterium i stödlagstiftningen

12.7 Problem med det nuvarande demokratikriteriet

12.8 Hur ska ett förtydligat demokratikriterium utformas

Allmänna utgångspunkter

12.8.1

12.8.2 Utformningen av demokratikriterium

i andra författningar

12.8.3 Ett demokratikriterium som ställer krav

på an respektera nationell rätt

12.8.4 Ett exkluderande demokratikriterium

12.8.5 Församlingars, företrädares och föreläsares

agerande

12.8.6 Vilka ageranden bör utgöra

exkluderingsgrunder)

12.8.7 Exkluderingsgrunderna i förhållande

tju

skyddet mot diskriminering i artikel 14

i Europakonventionen

12.8.8 Bevisbörda och beviskrav vid prövning

av exkluderingsgrunderna

329

331

332

335

337

346

347

Återkallelse och återkrav

351

353

356

357

358

13.1 Utredningsuppdraget

13.2 Principen om gynnande förvaltningsbesluts

negativa rättskraft

13.3 Finns det ett behov av att införa återkallelse- och

återkravsbestämmelser vad gäller trossamfundsstödet

13.4 Återkallelse av stödberättigande

13.4.1 Trossamfund som beviljats stödberänigande

ska vara anmälningsskyldiga

13.4.2 Samma förutsänningar för återkallelse ska

gälla för det statliga bidraget och den statliga

avgiftshjälpen

13.4.3 Förutsånningarna för återkallelse

av stödberättigande

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Innehåll

13.5 Återkrav av statsbidrag när ett trossamfund

inte uppfyllt vilikoren för stödberättigande

13.5.1 Allmänt oni återbetalningsskyldighet

13.5.2 När ska ett trossamfund vara

återbeta1ningssky1digt

13.5.3 En skyldighet att kräva återbetalning

13.5.4 Eftergift ska kunna medges

Beslutsfattare i ärenden som rör

stödberättigande m.m

361

362

364

365

367

368

369

372

374

14.1 Utredningsuppdraget

14.2 Bakgrunden

tju

nuvarande bestämmelser om

beslutsfattare i ärenden om stödberättigande

14.3 Bör regeringen pröva ärenden som rör

stödberättigande

14.4 Vilka myndigheter kan vara aktuella för att pröva

ärenden som rör stödberättigande)

14.4.1 Aktuella myndigheter för att pröva ärenden

som rör stödberättigande

14.4.2 Kort om Myndigheten för stöd

tju

trossamfund

14.4.3 Kort om Kammarkollegiet

14.5 Utredningens förslag avseende vilken myndighet

som ska pröva ärenden som rör stödberättigande

375

14.5.1 Omständigheter som talar för att

Kammarkollegiet bör pröva ärenden som

rör stödberättigande

375

14.5.2 Overvägande skäl talar för att Myndigheten

för stöd til trossamfund bör pröva ärenden

som rör stödberättigande

377

14.5.3 Arenden som rör stödberättigande bör

prövas kollektivt inom Myndigheten för

stöd till tros samfund

379

14.5.4 Ett särskilt beslutsorgan införs inom

Myndigheten för stöd til! trossamfund

som prövar ärenden som rör stödberättigande.... 380

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

nnehå1I

SOU 2018:18

14.5.5

Närmare om det särskilda beslutsorganet

382

383

385

387

390

14.6 Överklagande av beslut som rör stödberättigande

En ny lag om stöd

tju

trossamfund

15.1 Utredningsuppdraget

15.2 Närmare om bakgrunden till nuvarande lagstiftning

15.3 En ny lag om stöd

tju

trossamfund

15.4 Följdändringar med anledning av utredningens förslag

lkraftträdande ach övergångsbestämmelser

391

392

394

395

397

398

16.1 Ikraftträdande

16.2 Övergångsbestämmelser

16.2.1

Stödberättigade trossamfund

16.2.2 Ny beslutsfattare

16.2.3 Aterkallelse- och återkravsbestämmelser

16.2.4 Overklagande

17.1

Konsekvensanalys

Utredningsuppdraget

17.2 Offentligfinansiella konsekvenser

17.2.1

Nuvarande kostnader

17.2.2

Overgripande analys

17.2.3

Ekonomiska konsekvenser

för stöd til! trossamfund

17.2.4 Ekonomiska konsekvenser

17.2.5 Ekonomiska konsekvenser

Kammarkollegiet

17.2.6 Ekonomiska konsekvenser

17.3 Konsekvenser för trossamfunden

17.4 Konsekvenser för jämställdheten

17.5 Övriga konsekvenser

för Myndigheten

för domstolarna

för

för Skatteverket

398

402

403

404

405

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Innehåll

Författningskommentar

407

420

422

18.1 Förslaget

tju

lag om stöd tjU trossamfund

18.2 Förslaget til! lag om ändring i lagen (1998:1591)

om Svenska kyrkan

18.3 Förslaget til! lag om ändring i lagen (1998:1593)

om trossamfund

18.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:29 1)

om avgift till registrerat trossamfund

Referenser

BHagor

Bilaga i

Bilaga 2

Bilaga 3

Kommittédirektiv 20 16:62

Kommittédirektiv 2017: 63

Statsstödsberättigade trossamfund

423

445

453

457

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Förkortn inga r

a.a.

barnkonventionen

bet.

bil.

BIS

Brå

Dir.

EFK

EFS

Europadomstolen

Europakonventionen

anförd

anfört arbete

Arbetsdomstolen

Förenta Nationernas konvention den

20 november 1989 om barnets rättigheter

betänkande

bilaga

Bosniakiska islamiska samfundet

Brottsförebyggande rådet

direktiv

Departementsserien

Europeiska gemenskaperna

Evangeliska frikyrkan

Evangeliska fosterlandsstiftelsen

Europeiska unionen

Europeiska domstolen för de mänskliga

rättigheterna

den europeiska konventionen den 4 novem

ber 1950 angående skydd för de

mänskliga

rättigheterna och de grundläggande fri

heterna

och följande sida

och följande sidor

ff.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Förkortningar

SOU 2018:18

FIFS

HBTQ

HFD

Ibid

IKUS

ISS

Istanbul-

konventionen

kap.

LVU

MSB

MUCF

NAV

NJA

NOU

OÖKER

Pingst

POSOM

prop.

ref.

Förenade islamiska föreningar i Sverige

Förenta Nationerna

homosexuella, bisexuella, trans- ocli queer

personer

Högsta förvaltningsdomstolen

ibidem, “på samma ställe”

Islamiska kulturcenter unionen

Islamiska shiasamfunden i Sverige

Europarådets konvention den 11 maj 2011

om förebyggande och bekämpning av våld

mot kvinnor och av våld i hemmet

Justitieombudsmannen

kapitel

Konstitutionsutskottet

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmel

ser om vård av unga

Myndigheten för samhällsskydd och bered

skap

Myndigheten för ungdoms- och civilsam

hälles frågor

Nämnden för andlig vård

Nytt juridiskt arkiv, avdelning I

Norges offentlige utredninger

Ortodoxa och

ekumeniska råd

Pingst

—

österländska

kyrkors

fria församlingar i samverkan

psykiskt och socialt omhändertagande

proposition

referat

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Förkortningar

RÅ

rättighetsstadgan

samverkansorgan

SCB

SIF

SKL

Skr.

SMF

SOM-institutet

SOU

SST

regeringsformen

Regeringsrättens årsbok

Europeiska unionens stadga om de grund

läggande rättigheterna

en grupp av samverkande församlingar

eller trossamfund

Statistiska centralbyrån

Svenska islamiska församlingarna

Sveriges kommuner och landsting

skrivelse

Sveriges muslimska förbund

Institutet för samhälle, opinion och medier

vid Göteborgs universitet

Statens offentliga utredningar

Myndigheten för stöd til! trossamfund

(tidigare Nämnden för statligt stöd

tju

tros

samfund)

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Sammanfattning

Ett statligt bidrag til andra trossamfund än Svenska kyrkan in

rättades

1971.

Syftet var att förbättra förutsättningarna för de eko

nomiskt svaga trossamfunden an hålla lokaler samt erbjuda religiös

verksamhet. Stödets tillkomst ska ses i ijuset av an Svenska kyrkan

under lång tid hade haft en politisk och ekonomisk dominerande

ställning. Stödet sågs över i samband med stat-kyrkareformen

2000.

Då infördes lagen

(1999:932)

om stöd til! trossamfund, i vilken

vilikoren för statsbidraget reglerades. Av likställighetsskäl fick även

andra trossamfund än Svenska kyrkan genom denna reform möj

lighet til! kostnadsfri hjälp med an ta in medlemsavgifter. Det stat

liga stödet til! andra trossamfund än Svenska kyrkan består än i dag

av statsbidrag och s.k. stadig avgiftshjälp.

Efter att stödet inrättades har det svenska samhället förändrats.

Därmed har det också uppstått frågor om stödsystemet svarar mot

de behov som dagens verksamma trossamfund har och de behov

som finns i samhället. Samtidigt finns det ett antal brister i dagens

system som motiverar en översyn. Det finns exempelvis oklarheter

kring hur det nuvarande s.k. demokratikriteriet ska tolkas i för

hållande

tju

den praxis som utveck!ats i Europadomstolen och kring

möjligheten att dra in stödet till trossamfund som utvecklats i en

odemokratisk riktning. Dagens stödsystem innehåller dessutom be

grepp som inte är konfessionsneutrala och därmed inte är relevanta

för alla religiösa trosbekånnelser.

Mot bakgrund av detta har utredningen

fått

i uppdrag an se över

statens stöd til! trossamfund. Enligt direktivet ska utredningen

analysera det nuvarande stödets effekter för berörda trossamfund

och samhället i stort. Vidare ska utredningen föreslå en ny målsätt

ning för statens stöd

tju

trossamfund och nya vilikor för stödet,

däribland ett förtydligat demokratikriterium som är i överensstäm

melse med religionsfriheten. Utredningen ska också föreslå nya be

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Sammanfattning

SOU 2018:18

stämmelser om återkallande av stöd och återkrav av utbetalade medel.

Av direktivet följei- dock inte att utredningen ska ta ställning

tju

frågan om staten ska fördela stöd

tju

trossamfund överhuvudtaget.

Utredningen har i ett tilläggsdirektiv

fått

i uppgift att kartlägga

utbudet av och efterfrågan på konfessionell uthuldning i Sverige

som är riktad till trossamfundens församlingsledare. Utredningen

ska också bedöma utbudet av icke-konfessionell utbildning för

tros

samfundsföreträdare och efterfrågan på sådan utbildning hos tros

samfunden, t.ex. utbildning i svenska samhällsförhållanden och grund

läggande fri- och rättigheter, demokrati och jämställdhet.

Stödets betydelse för trossamfunden

och för samhället

i stort

Utredningens sammantagna bedömning är att det stadiga stödet

har stor betydelse för trossamfunden. Om stödet skulle minska eller

avvecklas, i synnerhet avgiftshjälpen, skulle det få stora konsekven

ser för trossamfundens verksamhet. Det skulle framför alk sätta

trossamfunden i sämre ställning i förhållande till Svenska kyrkan.

Stödet har därför en principiel1 betydelse eftersom det ger alla

trossamfund någorlunda lika förutsättningar att bedriva en religiös

verksamhet. På så sätt bidrar trossamfundsstödet

tju

att alla män

niskor i Sverige ges relativt sett lika möjligheter an utöva sin religion

och därmed an åtnjuta sin religionsfrihet.

Därutöver bidrar det statliga stödet till att ge trossamfunden

grundläggande förutsättningar att bedriva verksamheter som har

betydelse för att möta de olika existentiella behov som människor

har. Det handlar både om situationer då personer söker sig till tros

samfunden, t.ex. vid särskilda tillfällen i livet såsom vigsel och be

gravningar, men också vid kriser och olyckor. Trossamfundens verk

samheter inom sjukvården, kriminalvården och krisberedskapen är i

detta sammanhang av särskild betydelse. De spelar dessutom en

viktig roll för kulturutövandet, i synnerhet för att individer med

utländsk härkomst ska kunna bevara sin kultur och identitet. Vidare

genomför flera trossamfund ett omfattande socialt arbete riktat till

bl.a. nyanlända och socialt utsatta personer, vilket har betydelse för

de individer som den offentliga välfärden har svårt an nå. Utred

ningen menar också att stödet till viss del kan stärka grundläggande

demokratiska värderingar och stimulera den demokratiska delaktig

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Sammanfattning

heten, bLa. genom att trossamfunden måste förhålla sig

tju

gällande

demokratikriterium och genom att fler trossamfund organiserar sig i

enlighet med en formell föreningstradition.

Trossamfundens bidrag till att stärka demokratiska värderingar är

dock inte i alla avseenden uppenbara och det finns också exempel på

trossamfund som upprätthållit värderingar och strukturer som be

gränsar enskilda individers möjligheter att åtnjuta sina fri- och

rättigheter.

Motiv för staten att stödja trossamfunden

Utredningen anser att religionsfriheten ska ses som det huvudsak

liga motivet för staten att stödja trossamfunden. Staten är förplik

tad att förhålla sig neutral til! olika trossamfund. Genorn att fördela

ett stöd til! trossamfunden och erbjuda en kostnadsfri hjälp med att

ta in medlemsavgifter försäkrar sig staten om an inget trossamfund

ges en i förhållande till staten särskilt fördelaktig ställning i sam

hället. Därmed får alla trossamfund likartade förutsättningar för sin

religiösa verksamhet och alla individer ges relativt sett samma grund

läggande möj!igheter att utöva sin religion och åtnjuta sin religions

frihet. Vidare framgår det av de internationella konventioner som

Sverige anslutit sig till att staten ska främja tankefrihet, samvetsfrihet

och religionsfrihet.

Ett ytterligare stödmotiv är den samhällsnytta som trossam

fundens verksamhet ger. Trossamfunden fyller en viktig funktion

för många människors vä!befinnande, bl.a. genom att möta män

niskors existentiella behov. Det gäller i synnerhet vid särskilda till

fällen i livet såsom vigslar och begravningar, men också vid kriser

och olyckor. Trossamfunden bidrar även til! samhällsnyttan genom

sina kulturella och sociala verksamheter. I sin verksamhet kan tros

samfunden också stimulera den demokratiska delaktigheten, stärka

demokratiska värderingar och motverka antidemokratiska tendenser.

Genom att staten ger ett stöd til! trossamfunden får också staten

bättre förutsättningar att föra dialog och samråd med trossamfunden

och nå fram till människor som år engagerade inom dem.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Sammanfattning

SOU 2018:18

Förslag

tju

fly målsättning för stödet

Mot bakgrund av att utredningen anser att religionsfriheten ska ses

som det huvudsakliga motivet för stödet bör målsättningen även

framöver vara att stödet ska bidra till att skapa förutsättningar för

trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös

verksamhet. Av den nuvarande målsättningen framgår att den reli

giösa verksamheten ska omfatta gudstjänst, själavård, undervisning

och omsorg. Utredningen anser att det inte finns någon anledning att

på detta sätt definiera vad som ska omfattas av den religiösa verk

samheten. Vad som ska ingå i en religiös verksamhet kommer i stället

att framgå av definitionen av begreppet trossamfund. Begreppen guds

tjänst och själavård är därutôver inte konfessionsneutrala, vilket också

är ett skäl till att utredningen föreslår en ny definition av begreppet

tros samfund.

Utredningen anser vidare att det ska framgå av måYsättningen an

det statliga stödet ska bidra

tju

att upprätthålla och stärka de grund

läggande värderingar som samhället vilar på. Därmed speglar mål

sättningen bättre den avsikt som regeringen uttalat med stödet, att

främja demokrati och delaktighet, med respekt för jämställdhet och

alla människors lika värde. En del trossamfund efterfrågar också stöd

för att utveckla sitt arbete med demokratifrågor. Genom att for

mulera detta som en målsättning bur det tydligt att stödet ska bidra

tju

att utveckla och stärka arbetet med dessa frågor.

Eftersom det huvudsakliga motivet till stödet är religionsfri

heten är det enhigt utredningen inte rimligt eller lämpligt an formu

lera en målsättning som gör det möjligt att följa upp stödets bety

delse för den religiösa verksamheten eller att kräva att stödet ska ge

några särskilda effekter i detta avseende. Stödet har i första hand ett

värde för att säkra en månsklig rättighet och inte främst för tros

samfundens samhällsnyttiga verksamheter. Dessutom fördelas det

statliga bidraget huvudsakligen som ett organisationsbidrag, vilket i

sig är svårt att följa upp. Däremot är det möjligt att genomföra över

gripande utvärderingar av stödets effekter utifrån målsättningen

om att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värder

ingar. Det kan t.ex. handla om att utvärdera andelen kvinnor i

styrelser, liksom trossamfundens arbete med demokrati- och värde

grundsfrågor.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Sammanfattning

Förändringar av stödformerna

I dag fördelas det statliga bidraget huvudsakligen som ett organisa

tionsbidrag avsett för trossamfundens kårnverksamhet. Ur religions

frihetssynpunkt är det av särskild vikt an vårna om trossamfundens

oberoende och det finns därför anledning

tju

att bidraget även fort

sänningsvis

tju

stor del bör fördelas som ett organisationsbidrag.

Däremot ger organisationsbidrag myndigheten sämre förutsätt

ningar an följa upp och försäkra sig om att statliga medel verkligen

går till det som de är avsedda för. Med ett organisationsbidrag finns

det inte heller några garantier för att medel fördelas vidare

tju

församlingar och verksamheter som är i störst behov av stöd.

Därför anser utredningen att andelen av stödet som fördelas som

verksamhetsbidrag och projektbidrag bör öka i förhållande

tju

dagens

nwaer.

För att stödja trossamfundens organisatoriska utveckling före

slår utredningen också att ett ändamålsenligt organisationsutveck

lingsbidrag ska inrättas. Ett sådant bidrag kan vara

tju

gagn för många

trossamfund som har svårigheter vad gäller att förvaha en omfanande

ekonomisk och administrativ verksamhet.

Verksamhetsbidrag för utbildn ing av trossamfundens

och församlingarnas företrddare

Utredningen föreslår att ett verksamhetsbidrag inrättas som kan

sökas av stödberättigade trossamfund eller deras församlingar för

an finansiera såväl konfes sionell som icke-konfessionell utbildning

av företrädare. Bakgrunden

tju

förslaget är att de teologiska utbild

ningar som i dag tar emot stöd inte i sig kan anses vara trossamfund

och därför inte bör vara stödberättigade. Därutöver är det ur lika

behandlingssynpunkt otillfredsställande an inte alla trossamfund kan

ta del av detta verksamhetsbidrag. Med utredningens förslag bur det

möjligt för alla stödberättigade trossamfund och deras församlingar

an söka bidrag för utbildningar som t.ex. kan ges vid högskolor, folk

högskolor, studieförbund eller av andra utbildningsanordnare.

Utredningens kartläggning visar därutöver att flera trossamfund

uttrycker ett behov av såväl konfessionell som icke-konfessionell

utbildning. Flera företrädare för trossamfunden och församlingarna

har bristfälliga kunskaper i det svenska språket, liksom om de svenska

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Sammanfattning

SOU 2018:18

samhällsförhållandena, och det kan påverka deras kontakter

med

det svenska samhället och med människor som söker sig till tros

samfunden. Det är också angeläget att trossamfunden ges möjlig

heter att stärka företrädarnas kunskaper och kompetens i demo

kratifrågor, särskilt med hänsyn

tju

utredningens förslag om ett

förtydligat demokratikriterium.

En ny trossamfundsdefinition

Ett trossamfund definieras i lagen (1998:1593) om trossamfund som

en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna

gudstjänst. Utredningen anser att denna definition inte är tydlig

och att det är svårt att göra en förutsägbar bedömning av vad som

är en religiös verksamhet. Definitionen utgår vidare ifrån ett kristet

språkbruk och kan därför inte anses vara konfessionsneutral.

Utredningen anser att fokus i en definition av begreppet tros

samfund inte bår ligga på trosinnehållet, utan på vilken form av

verksamhet som utövas. Det som ska omfattas av definitionen ska

vidare vara sådana verksamheter som anses skyddsvärda enligt be

stämmelsen om religionsfrihet i Europakonventionen (artikel 9.1).

En religiös verksamhet utövas i stor utsträckning genom guds

tjänst, bön eller meditation. Dessa begrepp har också en innebörd

som är väl förankrad bland trossamfunden och hos allmänheten.

Religiös verksamhet brukar också innehålla särskilda ritualer som

t.ex. firande av högtider, sammankomster för andliga eller existen

tiella frågor eller andaktsövningar. Utredningen föreslår därför att

med begreppet trossamfund ska avses en gemenskap som utövar reli

giös verksamhet genom gudstjänst, bön, meditation eller ritualer.

Enligt Europadomstolens praxis måste en trosuppfattning upp

nå en viss nivå av slagkraft, allvar, sammanhållning och betydelse

(“attain a certain level of cogency, seriousness, cohesion and im

portance”) för att vara skyddsvärd enligt artikel 9.1 i Europakon

ventionen. På samma sätt måste en gemenskaps religiösa verksamhet

bedömas utifrån dess allvar och betydelse, t.ex. om den innefattar

regelbundna passageriter såsom vigsel och begravning.

Ur ett likabehandlingsperspektiv och mot bakgrund av att det

i dag finns sekulära livsåskådningssällskap som utövar ritualer så

som vigslar och begravningar i samma omfattning som flera stöd

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Sammantattning

berättigade trossamfund kan det finnas skäl att också låta sådana

sekulära sällskap bli stödberättigade. Utredningen har inte haft i upp

drag an föreslå ett livsåskådningsneutralt stödsystem, men anser an

det kan finnas skäl för regeringen att tillsätta en utredning för an se

över om livsåskådningssâllskap, vars verksamhet bör anses vara

skyddsvärd enhigt artikel 9.1 i Europakonventionen, också ska kunna

få stöd.

Formella vilikor för stöd

Utredningen anser att det finns flera skäl til! att fortsatt stähla krav

på att stödberänigade trossamfund ska ha en fast och tydlig organi

satorisk struktur. Personer som söker sig till ett trossamfund och

som deltar i dess verksamhet ska kunna veta hur trossamfundet är

organiserat och vem som är ansvarig för dess verksamhet. Det är

också avgörande för staten att trossamfundet är en juridisk person

samt har en formell ledning som kan representera och tala för dess

medlemmar. Enligt utredningen infrias dessa behov bäst genom an

trossamfundet är registrerat hos Kammarkollegiet. Samma vilikor

avseende trossamfundens organisering bur därmed gällande för så

väl statsbidraget som den stathiga avgiftshjälpen.

För att vara stabila och ha egen livskraft är det också viktigt med

tydliga krav på trossamfundens ekonomi och redovisning. Tros

samfunden ska inte kunna vara starkt skuldsatta. Sådana krav kan

ses som en försäkran för trossamfundens betjänade, dvs. deras med

lemmar och regelbundna dekagare, att det stathiga stödet bidrar

tju

det som det är avsen för. Därutöver ska det krav som i dag ställs på

att ett trossamfunds religiösa verksamhet i huvudsak ska finansieras

av dem som betjänas av samfundet och är bosatta här i landet fort

satt gälla. Kravet kan ses som ett skydd för trossamfundens själv

ständighet eftersom ett trossamfund som tar emot stora bidrag

eller gåvor av en organisation eller person utanför samfundet kan

hamna i en beroendeställning

tju

denna. Utredningen anser dock

att det krav som i dag ställs på att trossamfunden ska disponera de

lokaler de använder för sin verksamhet inte är motiverat och därför

ska slopas.

Det finns skäl an ställa vissa formella krav gällande minsta anta

let betjänade och hur länge verksamheten ska ha bedrivits, eftersom

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Sammanfattning

SOU 2018:18

detta ger en försäkran om att trossamfundet är stabilt och har en

egen livskraft, samt att stödet verkligen leder

tju

en långsiktig och

aktiv religiös verksamhet. Mot bakgrund av att syftet med stödet är

an främja religionsfriheten anser utredningen att dessa krav inte

bör vara alltför höga och därmed stänga ute flera mindre trossam

fund. Utredningen föreslår därför an kravet på antalet betjänade

sänks från

000

tju i ODD.

Verksamheten ska dock även framöver

ha bedrivits i minst fem år. Nuvarande krav på geografisk spridning

av verksamheten anser utredningen vidare är omotiverat och ska

slopas.

För övrigt bör samma krav gälla för alla trossamfund och därför

föreslår utredningen att möjligheten för samverkansorgan och små

trossamfund som är del av ett internationeilt verksamt trossamfund

an få stöd tas bort.

Ett förtyd I igat demokrati kriteri iim

Utredningen har dragit slutsatsen att det av flera skäl är nödvändigt

med ett demokratikriterium i stödlagstiftningen. För det första

ålägger regeringsformens program- och målsättningsstadga det all

männa att positivt verka för att samhällets grundläggande värder

ingar skyddas. Ett stadigt stöd bör därmed inte fördelas till verk

samheter som strider mot eller motarbetar dessa värderingar. Den

svenska staten är också skyldig genom internationella konventioner

som Sverige anslutit sig till att skydda och främja olika konventions

rättigheter, varför stöd som regel måste kunna vägras vid kränkningar

av rnänskliga rättigheter. Aven stödets legitimitet förutsätter att

offentliga medel inte betalas ut till trossamfund som bedriver en

verksamhet som är oförenlig med våra grundläggande värder

ingar. Utredningen bedömer därför att ett demokratikriterium

bör uppstälfas oavsett på vilket sätt stöd ges, dvs. även för den

statliga avgiftshjälpen.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Sammanfattning

Ett

vcïgrat

stödberdttigande kan innebdra en inskränkning

av religionsfriheten

Det är utredningens bedömning an en vägran an erkänna ett tros

samfund som stödberättigat med anledning av att demokratikrite

net inte

är

uppfyllt i vissa fall kan innebära en inskränkning av

religionsfriheten enligt Europakonventionen. Det framgår nämli

gen

Europadomstolens praxis an en stat inte ska värdera olika

trosuppfattningars legitimitet eller de sätt på vilka de uttrycks eller

manifesteras. Europakonventionen ger även ett mycket starkt skydd

för ett trossamfunds autonomi och inre liv. Ageranden som kan anses

stå i strid med demokratikriteriet har ofta, enligt trossamfunden, ett

nära samband med deras religiösa lära eller inre förhållanden.

Europakonventionen tillåter inskränkningar av religionsfriheten

under vissa angivna förutsättningar. Sådana inskränkningar måste

vara föreskrivna i lag, ha ett visst legitimt syfte och anses vara nöd

vändiga i ett demokratiskt samhälle. Eftersom en vägran att erkänna

ett trossamfund som stödberättigat kan innebära en inskränkning av

religionsfriheten måste demokratikniteriet vara tydligt reglerat och

utformas med utgångspunkt i sådana värden som anses som särskilt

skyddsvärda i ett demokratiskt samhälle.

Det finns flera problem med det n uvarande demokratikriteriet

Enligt det nuvarande demokratikniteniet ska ett trossamfund bidra

till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som

samhället vilar på. Utredningen anser att det finns flera problem

med det nuvarande demokratikriteriet. Kriteriet är för det första

vagt och otydligt utformat och är därför svårt att tillämpa i prak

tiken. Att ställa krav på an trossamfundet ska

bidra titi

att upprän

hålla och stärka samhällets grundläggande vårderingar gör kniteriet

otydligt eftersom alla trossamfund på något sätt skulle kunna anses

bidra. Det finns dessutom inte någon enhetlig och uttömmande be

skrivning av vad som avses med de grundLïggande vårderingar som

samhdllet vi/ar på. Trossamfunden kan därför inte klart förutse vilka

ageranden från deras sida som kan innebära an stödberättigande väg

ras. Bristen på tydlighet ökar även risken för godtycke från besluts

fattarens sida, vilket är oacceptabelt med tanke på an vägrat stöd

berättigande kan innebära en insknänkning av neligionsfriheten.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Sammanfattning

SOU 2018:18

Därutöver är förarbetena tju det nuvarande demokratikriteriet

oklara och motstridiga, bl.a. eftersom det framgår att staten inte får

göra någon närmare värdering av samfundets lära i förhållande til!

samhällets gemensamma vårdegrund, samtidigt som de ageranden

som nämns ofta berör olika religionsuppfattningar.

itt

stort pro

blem med förarbetena är också att de i liten utsträckning behandlar

förhållandet mellan demokratikriteriet och religionsfriheten och inte

alis tar upp skyddet för religionsfriheten enhigt Europakonventionen.

Dem okratikriteriet bör utformas utifrån

tydtigt

angivna

exkluderingsgrunder

Utredningen anser att demokratikriteriet bör utformas på så sätt

att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt

skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. På

så sätt kan lagstiftaren ange när en inskränkning av religionsfri

heten är motiverad. Regleringen begränsas därmed tilh situationer

där det verkligen är nödvändigt att staten ingriper. Det bur vidare

lättare för trossamfunden att på förhand förutse vilka ageranden

som kan leda tilh vägrat stödberättigande och beslutsfattarens möj

ligheter tju godtyckhiga bedörnningar begränsas. Det gör det också

möjligt att göra en rimhig avvägning mehlan statens behov av kon

trol1 och trossamfundens behov av integritet och självständighet,

samtidigt som den praktiska tillämpningen underlättas.

Utredningen är medveten om att ett demokratikriterium med

exkluderingsgrunder har brister. Tilh exempel finns det en risk att

man genom att ange tydliga exkluderingsgrunder missar ageranden

som staten yul ta avstånd ifrån, men som man inte förutsett eller

som blivit angelägna mot bakgrund av förändringar av vår värde

grund. Utredningen menar att sådan brist är priset för en förutsäg

bar och tydlig lagstiftning.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Sammanfattning

Irossamfundens liksom försarnlingars, företrddares och föreldsares

ageranden kan

ligga

tju

grund

fdr exkludering

Enligt utredningens förslag får stöd inte lämnas om trossamfundet

eller någon av dess församlingar eller företrädare agerar på sådant

sätt som anges i någon av exkluderingsgrunderna. Det ska inte en-

bart handla om legala företrädare, utan âven personer som på andra

sätt får anses företräda trossamfundet gentemot de betjänade eller

allmänheten, såsom formeilt utsedda eller anställda religiösa ledare,

lärare etc. Ansvar för företrädares ageranden ska endast aktualiseras

när företrädaren agerar inom ramen för tros samfundets eller en av

dess församlingars verksamhet.

Ett trossamfund samt dess församlingar har även ett stort ansvar

för föreläsare etc. som bjuds in. Om ett trossamfund eller en försam

ling bjuder in en föreläsare som exempelvis förespråkat hat mot vissa

grupper innebär det att föreläsaren och dess åsikter ges legitimitet. Att

ge stöd till ett sådant trossamfund eller en sådan församling är oför

enligt med målsättningen om att stödet ska bidra

tju

att upprätthålla

och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.

Utgångspunkterför exktuderingsgrunderna

Grundläggande värderingar som kan anses särskilt skyddsvärda i

det svenska samhället anges i regeringsformens program- och mål

sättningsstadga (1 kap. 2

RF). Stadgan bygger dli stor del på in

ternationella konventioner som Sverige har anslutit sig till, såsom

Europakonventionen, FN:s internationella konvention om med

borgerliga och politiska rättigheter och barnkonventionen. Den om

fattar värderingar såsom alla människors lika värde och den enskilda

människans frihet och värdighet, demokratins idéer, delaktighet

och jämlikhet samt skydd mot diskriminering, den enskildes privat

liv och familjeliv samt barns rätt. Detta är värderingar som ses som

särskilt skyddsvärda i ett demokratiskt samhälle och ageranden

som kränker dessa kan innebära inskränkningar av andra personers

fri- och råttigheter.

Av dessa värderingar har utredningen lagt fokus på sådana som

kan ha särskild betydelse i förhållande

tju

trossamfunden. Det har

inte vant relevant om de ageranden som tas upp faktiskt förekom

mer i trossamfund i dag och i så fall i vilken omfattning. Utred

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Sammantattning

SOU 2018:18

ningen anser i stället att det är tillräckligt an man kan anta an ett

trossamfund, i dag eller i framtiden, inte kommer att respektera en

viss särskilt skyddsvärd grundläggande värdering för an ta med den

som exk!uderingsgrund. Utifrån detta föreslår utredningen exklu

derings grunder inom följ ande områden:

Våld mot person, tvång och hot

Stöd får självklart inte lämnas om ett trossamfund utövar våld mot

person, tvång eller hot. Inte heller trossamfund som rättfärdigar,

främjar eller uppmanar til! vå!d mot person, tvång eller hot ska få

statligt stöd. Det skulle t.ex. kunna handla om ett trossamfund som

rättfärdigar våld i nära relationer, eller som främjar tvångsäktenskap

eller våldsbejakande extremism genom spridande av propaganda,

finansiering eller rekrytering. Att uppmana till angrepp skulle t.ex.

kunna ske genom att ett trossamfund uppmanar till våld, tvång eller

hot mot personer på grund av deras kön, könsöverskridande identi

tet, sexuella läggning, religiösa övertygelse, etniska tillhörighet eller

politiska åsikter.

Krankningar av barns rättigheter

Förhållandet mellan barnets bästa och barnets respektive föräldrar

nas religionsfrihet är komplext. Förä!drarna har rätt att fostra sitt

barn och därmed att påverka barnet när det gäller religiösa frågor.

Enligt barnkonventionen är dock staten skyldig att skydda barn

från att skadas, oavsett i vilken miljö detta kan ske. Utredningen

anser att staten aldrig bör stödja trossamfund som kränker en

barns ränigheter på sådant sätt att det finns en påtaglig risk för an

barnets hälsa eller utveckling skadas. Det skulle t.ex. kunna handla

om ett trossamfund som utsätter barn för skadliga bestraffningar.

Inte heller trossamfund som rättfärdigar, främjar eller uppmanar

till skadliga kränkningar av barns ränigheter ska vara stödberätti

gat. Det skulle t.ex. kunna handla om trossamfund som uppmanar

föräldrar till ett visst agerande, såsom att upprätthålla en viss tradi

tionell sedvänja eller att vägra barn vård eller utbildning, som inne

bär en påtaglig risk för att barns hälsa eller utveckling skadas. Det

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Sammantattning

skulle också kunna handla om trossamfund som rättfärdigar, främ

jar eller uppmanar till barnäktenskap.

Inskrdnkningar av betjdnades fri- och rättigheter

Det förekommer an olika religioner eller trossamfund föreskriver

särskilda uppträdanderegler som anhängare måste följa i sitt privat

liv. Det kan t.ex. röra sig om regelbunden nårvaro vid gudstjänster,

utförande av särskilda ritualer etc. Statens utrymme för att inskränka

de val anhängare gör i syfte att följa religiösa påbud är enligt Europa-

konventionen mycket begränsat, även om påbuden kan vara skad

liga för anhängarnas välbefinnande. Anhängare som inte accepterar

ett trossamfunds religiösa påbud måste dock alitid ha en ovillkorlig

rätt att lämna samfundet i fråga.

Om ett trossamfund inskränker en betjänads fri- och rättigheter

genom tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet ska stödberät

tigande vägras. Det skulle t.ex. kunna röra sig om trossamfund som

utnynjar att en betjänad befinner sig i en beroendeställning eller

utnyttjar att en betjänad exempelvis befinner sig i vanmakt, har en

intellektuell funktionsnedsänning eller någon sjukdom.

Diskriminering och klara övertrddelser av principen

om alla mdnniskors lika vdrde

En grundläggande värdering i ett demokratiskt samhälle är att dis

kriminering eller kränkningar av personer på grund av bl.a. kön,

religion och sexuell läggning inte kan tolereras. Om ett trossam

fund inte skulle respektera principen om alla människors lika värde

bör det därför som regel inte vara stödberättigat. Samtidigt skyddar

Europakonventionen trossamfundens autonomi och inre liv och ett

trossamfund bör, i enlighet med sin religiösa lära, bl.a. fritt få välja

vilka personer som ska företräda den religiösa kärnverksamheten,

såsom religiösa ledare och lärare, även om detta innebär en särbe

handling som grundas på t.ex. kön eller sexuell läggning. Aven dis

krimineringslagen

(2008:567)

får anses medge viss särbehandling när

det gäller sådana religiösa företrädare. Om ett trossamfund däremot

diskriminerar personer som söker andra tjänster hos samfundet ska

det inte vara stödberättigat. Diskriminering skulle även kunna ske

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Sammanfattning

SOU 2018:18

ett

trossamfund t.ex. vägrar någon tillträde

tju

en offentlig guds

tjänst på grund av sexuell läggning, eller inom en utbildningsverk

s amhet.

Utredningen anser även att trossamfund som klart överträder

principen om alla människors lika värde ska exkluderas från statens

stöd. Det kan t.ex. handla om trossamfund som uttrycker missakt

ning för grupp av personer med anspelning på t.ex. kön, etniskt

ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Aktivt m otarbetar det dem okratiska styrelseskicket

Utredningen anser att ett trossamfund som aktivt motarbetar det

demokratiska styrelseskicket inte ska vara stödberättigat. Det skulle

t.ex. kunna handla om ett trossamfund som uppmanar

tju

att inte

följa svensk lag, svika medborgerliga skyldigheter eller inte hör

samma myndigheters påbud. Med medborgerliga skyldigheter

endast lagliga skyldigheter och inte moraliska förpliktelser mot sam

hället, såsom utövande av rösträtt. I undantagsfall kan uppmaning dli

lagbrott m.m. vara förenligt med stödberättigande. Det måste i så fall

röra sig om uppmaning

tju

civil olydnad som helt syftar dli att

bevara eller återupprätta demokratiska värden.

Bestämmelser om återkallelse av stödberättigande införs

I nuvarande regelverk saknas bestämmelser om såväl återkallelse av

stödberättigande för statsbidrag, som återkrav av statsbidrag med

anledning av att ett trossamfund inte längre uppfyller vilikoren för

stödberättigande. I lagen om trossamfund finns återkallelsebestäm

melse för den statliga avgiftshjälpen, men det anges inte under vilka

förutsättningar hjäipen får återkallas, vilket âr otillfredsställande ur

rättssäkerhetssynpunkt.

I syfte att skydda statens medel och samhällets grundläggande

värderingar föreslår utredningen att en återkallelsebestämmelse in

förs i lagen om stöd dli trossamfund som innebär att ett stödbe

rättigande ska återkallas om ett trossamfund inte längre uppfyller

villkoren för stöd. Bestämmelsen ska gälla för såväl det statliga

bidraget som den statliga avgiftshjäipen. Om ett trossamfund dli

fälligt inte uppfyller något av de formella villkoren för stödberätti

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Sammanfattning

gande, t.ex. om det inte har tillräckligt antal betjänade, kan trossam

fundet få tillfälle att avhjälpa bristen. Ett trossamfund ska återbetala

organisationsbidrag som samfundet har

fått

utan att uppfylla vifikoren

för stödberättigande såvida det inte finns särskilda skäl för eftergift.

För att beslutsmyndigheten ska kunna ta ställning til!

frågor

stödberättigande och återkrav föreslår utredningen att stödberätti

gade trossamfunden ska anmäla sådana ändrade förhållanden som kan

medföra an vilikoren för stödbei-ättigande inte längre är uppfyllda.

Årenden

som rör

stödberättigande

ska

prövas

Myndigheten

för stöd

tju

trossamfund

Utredningen anser att den ordning som

dag råder där regeringen

prövar ärenden som rör stödberättigande

är

olämplig av flera skäl

och i stället bör beslutanderätten delegeras till myndighetsnivå. Till

att börja med så kan inte sådana ärenden anses vara av sådan princi

piel1 betydelse eller särskild vikt att de kräver regeringens prövning.

Utredningen har vidare föreslagit förändringar av de materiella reg

lerna som rör vilikoren för stödberättigande. Genom förslagen pre

ciseras villkoren och prövningen kommer huvudsakligen innebära en

tillämpning av råttsreg!er. Detta minimerar utrymmet för lämplighets

avvägningar eller andra mer politiska bedömningar. Genom att pröv

ningen de!egeras

tju

myndighetsnivå får trossamfunden vidare ett

skydd mot politiskt styrda beslut, samtidigt som besluten kan bli

föremål för fullständig prövning i a!lmän förvaltningsdomstol.

Utredningen anser att det finns ett värde i att alla ärenden som

rör statens stöd till trossamfund samlas vid en myndighet och före

slår därför an Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ska

fatta beslut om stödberättigande samt om fördelning och återkrav

av statsbidrag. SST är statens expertmyndighet i trossamfundsfrågor

och har en djupgående insyn i och kunskap om trossamfundens för

hållanden.

Beslut om stödberättigande kan vara mycket känsliga samt i

vissa fall även komplexa beslut att fatta. Utredningen anser därför

att sådana beslut bör fattas kollektivt av ett särskilt beslutsorgan

inom SST. Beslutsorganet ska benämnas Rådet för beslut om stöd

berättigande och dess ledamöter ska utses av regeringen.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

Government support for religious communities other than the

Church of Sweden was first established in 1971. Its purpose was to

make

easier

for those religious communities in a financially weak

position to obtain and equip premises and provide religious

activities. The introduction of the support must be seen in the light

of the long-held politically and economically dominant position of

the Church of Sweden. State support was reviewed as part of the

reform of church and state in 2000. At this point, the Act on support

to religious communities (1999:932) was passed, which regulated

the criteria governing eligibility for state support. On grounds of

equality, the reform also provided for free help for religious com

munities other than the Church of Sweden with collecting member-

ship fees. Still today, the funding provided by the State for religious

communities other than the Church of Sweden comprises govern

ment grants and help from government agencies with the administra

tion of fees.

Swedish society has changed since the support was first estab

lished. Consequently, questions have also been raised as to whether

the support system meets the needs of the religious communities

active in Sweden today and the needs that exist in society. At the

same time, there are a number of shortcomings in the current

system which call for a review. For example, there is a lack of ciarity

as to how the current democracy criterion is to be interpreted in

the light of the accumulated case law of the European Court of

Human Rights, and regarding the possibility of withdrawing support

from religious communities that have developed in an undemocratic

direction. Furthermore, the current support system uses terms that

are flot denomination-neutral and are thus flot relevant to ali

reiigious faiths.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

SOU 2018:18

In the light of this, the inquiry has been charged with

state support to religious communities. Under its terms of reference,

the inquiry is to analyse the effects of the current support system

on the religious communities concerned and society in general. The

inquiry is additionally to propose a new objective for the State’s

support to religious communities and new criteria for receiving that

support, including a clearer democracy criterion compatible with free

dom of religion. The inquiry is also to propose new provisions on

revoking support and recovering funds paid out. The inquiry’s terms

of reference do not, however, instruct the inquiry to form an

opinion on whether the State should allocate funding to religious

communities at ali.

In additional terms of reference, the inquiry was charged with

surveying the provision of and demand for denominational training

in Sweden, geared towards religious community leaders. The in

quiry is also to assess the provision of non-denominational training

for representatives of religious communities and the demand for

such training in religious communities, e.g. training on Swedish

society and fundamental freedoms and rights, democracy and gender

equality.

The importance of the support for the religious communities

and society in general

reviewing

The overall view of the inquiry is that state support is extremely

important for reiigious communities. Were this funding to be

reduced or abolished, particularly heip with collecting membership

fees, this would have major consequences for the activities of the

religious communities. Above ali,

would place the religious com

munities in a less advantageous position than the Church of Sweden.

The support is therefore significant as a point of principle, because

places ali religious communities on roughly the same footing in

terms of conducting religious activities. In this way, the support to

religious communities helps to ensure that ali people in Sweden are

able to practise their religion and thus exercise their religious free

dom on relatively equal terms.

In addition, the state support helps to give religious communi

ties the fundamental prerequisites they need to carry out activities

that are important for meeting people’s varying existential needs.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Summary

This encompasses those situations in which people turn to reli

gious communities, such as particular life events such as weddings

and funerals, and also when in crisis or suffering misfortune. The

activities of religious communities in health, the prison and pro

bation service and civil contingency planning, are particularly

important in this context. They also play an important role in

engagement with culture and the arts, particularly in ensuring that

individuals with a foreign background are able to retain their culture

and identity. Furthermore, several reiigious communities carry out

a great deal of social work with newly arrived migrants and socially

vulnerable people, which is important for individuals who the

public welfare system finds

difficult to reach. The inquiry also

finds that, to a certain extent, the support can strengthen funda

mental democratic values and stimulate participation in democracy,

partly in that the religious communities have to comply with the

currefit democracy criterion, and in that several reiigious com

munities are organised in line with the tradition of formal societies

in Sweden.

However, the contribution of the religious communities in

strengthening fundamental democratic values is flot clear in ali re

spects, and there are examples of religious communities that have

maintained values and structures that restrict individuals in terms

of enjoying their freedoms and rights.

Grounds for the State to support religious communities

In the view of the inquiry, freedom of religion must be seen as the

main reason for the State to support reiigious communities. The

State is obliged to take a neutral stance towards different religious

communities. By ailocating funding to religious communities and

offering heip with collecting membership fees free of charge, the

State can rest assured that no religious community is given a

particularly advantageous position in society in relation to the State.

Ali religious communities thus conduct their reiigious activities on

equai terms and ali individuals are granted relatively identical funda

mental opportunities to exercise their religious freedom. Furthermore,

the international conventions ratified by Sweden state that the State is

to promote freedom of thought, conscience and religion.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

SOU 2018:18

The social benefit provided by the activities of the religious

communities is an additional reason for providing support. The

religious communities fulfil an important function for many people’s

weilbeing, partly by meeting people’s existential needs. This is

particularly the case in conjunction with particular life events such

as weddings and funerals, but also when in crisis or suffering

misfortune. Through their cuhural and social activities, the religious

communities also contribute towards social benefit. In their activities,

the religious communities can also encourage democratic parti

cipation, strengthen democratic values and counteract anti-democ

ratic tendencies.

Giving support to religious communities places the State in a

better position to conduct dialogue and consuh

with

religious com

munities and forge connections with people who are engaged in

them.

Proposed new objective of support

Given that the inquiry considers that freedom of religion must be

seen as the main justification for support, in the future the objective

should continue to be that support is to help to create conditions

for the religious communities to actively conduct religious activities

with a long-term focus. The objective as

currently stands states

that activities of a religious nature are to take the form of services,

pastoral cure, religious instruction and care. The inquiry considers

that there is no reason to define in this manner what religious

activities must cover. Instead, what religious activities are to include

will be shown in the definition of the term ‘religious community’.

Additionally, the terms ‘services’ and ‘pastoral cure’ are flot denomi

nation-neutral, which is another reason for the inquiry to propose a

new definition of the term ‘religious community’.

The inquiry further considers that the objective should make

clear that state support is to contribute towards maintaining and

strengthening the fundamental values on which society is based. The

objective would thereby better reflect the Government’s intention,

expressed by providing the support, of promoting democracy and

participation, with respect for gender equality and the equal value of

ali people. Some religious communities also seek funding to help

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2013:18

Summary

develop their work on democracy. Incorporating this into the

wording of the objective makes

clear that the funding is intended

to help develop and strengthen work on these issues.

Because the main justification for the support is freedom of

religion, the inquiry does not deem

reasonable or appropriate to

formulate an objective whereby the importance of the support for

the religious activity is to be followed up, or to require that the

support has any specific effects i11 this respect. The support pri

marily has a value in terms of safeguarding a human right and flot

primarily in terms of the activities of religious communities that are

beneficial to society. Additionally, the government grant is mainly

allocated as an organisational grant, which in itseif is difficult to

follow up. On the other hand,

is possible to carry out overall

evaluations of the effects of the support on the basis of the objective

of maintaining and strengthening the fundamental values of society.

Ihis may, for example, involve evaluating the proportion of women

on governing bodies, and the work of the religious communities on

democracy and values issues.

Changes in forms of support

Today the government grant is mainly allocated as an organisa

tional grant intended for the core activities of religious communi

ties. From the point of view of freedom of religion,

is particularly

important to protect the independence of the religious communi

ties and there are therefore grounds for the grant to continue to

largely be allocated as an organisational grant in the future. On the

other hand, organisational grants give the agency less scope to

monitor and assure itself that the government funding really is

being used for the purposes for which

is intended. Nor does an

organisational grant provide any guarantees that the funding will be

passed on to the communities and activities that are in the greatest

need of support. Therefore, the inquiry considers that the propor

tion of support allocated as operational grants and project grants

should increase compared with today’s levels.

To support the organisational development of the religious

communities, the inquiry also proposes that an appropriate organisa

tion development grant be set up. Such a grant could be of benefit

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

SOU 2018:18

to many religious communities facing difficulties managing exten

sive financial and administrative activities.

Operational gran ts for train&zg represen tatives

of retigious comm un ities

The inquiry proposes that an operational grant be established,

which can be applied for by eligible religious communities or their

groups to finance both denominational and non-denominational

training of representatives. The background to this proposal is that

the theological training courses which currently receive support

cannot in themselves be considered to be religious communities

and therefore should not be eligible for funding. In addition, from

the equal treatment perspective,

is unsatisfactory that not ali reli

gious communities are able to receive this operational grant. The

inquiry’s proposal will enable ali religious communities entitled to

support and their groups to seek grants for training that, for example

can be given at higher education institutions, folk high schools, in

non-formal adult education, or by other traimfig providers, etc.

The survey conducted by the inquiry additionally shows that

several religious communities express a need for both denomi

national and non-denominational training. Several representatives

of the religious communities and their groups lack Swedish ian

guage skills and knowiedge of Swedish society, and this can affect

their contact with Swedish society and with people who turn to the

religious communities. It is also necessary for the reiigious com

munities to be given opportunities to improve their representtatives’

skilis and competence in the field of democracy, particulariy in

terms of the inquiry’s proposal to more clearly specify the democ

racy criterion.

new definition of a religious community

A religious community is defined in the Act

(1998:1593)

on religious

communities as a fellowship for reiigious activities that inciudes

hoiding services. The inquiry considers that this definition is un

clear and that

is difficult to make a predictable assessment of

what religious activities are. The definition aiso draws on Christian

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Summary

language and can therefore not be considered to be denomination

neutral.

The inquiry considers that the focus of a definition of the term

of religious community should flot lie in the content of the faith

but in the form of activity carried out. The activity covered by the

definition must furthermore be such activity as is considered worthy

of protection under Articie 9.1 of the European Convention on

Human Rights.

Religious activity is largely conducted through worship, prayer

meditation. These terms also have a meaning that is well-established

among religious communities and the general public. Religious activ

ity usually also includes specific rituals, such as celebrating festivals,

coming together around spiritual or existential questions, or devo

tions. The inquiry therefore proposes that the term ‘religious com

munity’ be considered to be a community that conducts religious

activity through worship, prayer, meditation or rituals.

Under the case law of the European Court of Human Rights, a

religious belief must “attain a certain leve1 of cogency, seriousness,

cohesion and importance” to be considered worthy of protection

under Articie 9.1 of the European Convention on Human Rights.

In the same way, a community’s religious activity must be judged

on the basis of its gravity and importance, for example whether

inciudes regular rites of passage such as weddings and funerals.

From an equal treatment perspective, and in the light of the fact

that today there are secular belief communities that perform rituals

such as weddings and funerals to the same extent as several religious

communities eligible for state funding, there may be grounds to

also allow such secular groups to be entitled to state funding. The

inquiry has flot been tasked with proposing a belief-neutral support

system, but considers that there may be grounds for the Govern

ment to appoint an inquiry to review whether secular belief com

munities whose activity should be considered worthy of protection

under Articie 9.1 of the European Convention on Human Rights

should also be eligible for support.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

SOU 2018:18

Formal support criteria

The inquiry considers that there are several reas ons to continue to

require that religious communities eligible for funding have an

established and clear organisational structure. People who turn to a

religious community and participate in its activities must be able to

know how the religious community is organised and who is respon

sible for its activities. It is also crucial to the State that the religious

community is a legal entity and has a formal leadership capable of

representing and speaking on behaif of its members. According to

the inquiry, these needs are best met by the religious community

being registered with the Legal, Financial and Administrative Services

Agency (Kammarkollegiet). The same criteria regarding the organisa

tion of the religious community will thus apply to both the govern

ment grant and government assistance in the collection of fees.

In order for religious communities to be stable and seif-sus

taining,

is also important that there are clear criteria governing

their finances and accounting. Tt must not be possible for religious

communities to be heavily in debt. Such criteria can be seen as an

assurance to those served by the religious communities that the

state support is used for the purposes for which

is intended. In

addition, the current criterion that the religious activity of the

religious community must largely be financed by those served by

the community and resident here in Sweden must continue to apply.

This requirement can be seen as protecting the religious commu

nity’s independence, because a religious community receiving major

grants or gifts from an organisation or person outside the com

munity may find itself in a position of dependency

vis-à-vis

this

organisation or person. However, the inquiry considers that the

current requirement whereby religious communities must have the

right of disposal over the premises they use for their activities is

not justified and therefore is to be abolished.

There are grounds to set certain formal criteria regarding the

minimum number of people

served

and the length of time activities

must have been conducted, as this provides an assurance that the

religious community is stable and self-sustaining, and that the

support will actually lead to lasting, active religious activity. Given

that the purpose of the support is to promote freedom of religion,

the inquiry considers that these criteria should flot be too stringent

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Summary

so as flot to exclude several smaller religious communities. The

inquiry therefore proposes that the criterion for the number of

people served be lowered from 3,000 to 1,000. However, in the

future too, activities must have been run for at least five years. The

inquiry also finds that there are no grounds for the current criterion

on the geographical spread of activities and that this should be

abolished.

Generally, the sarne requirement should apply to ali religious

communities, and therefore the inquiry proposes that the oppor

tunity for collaborative bodies and small religious communities

which are part of an internationally active religious community to

receive support be removed.

A clearer democracy criterion

The inquiry has drawn the conciusion that

is necessary to in

troduce a democracy criterion in the support legislation for several

reasons. Firstly, Chapter 1, Articie 2 of the Instrument of Govern

ment imposes upon the State a duty to work positively to ensure

that the fundamental values of society are protected. State support

should thereby flot be awarded to activities that contravene or

counteract these values. Through international conventions that

Sweden has ratified, the Swedish State is also obliged to protect and

promote various rights under these conventions, and for this reason

support must, as a rule, be able to be refused should human rights

be infringed. The legitimacy of the support also presumes that public

funding is flot paid out to religious communities that conduct

activities incompatible with our fundamental values. The inquiry

therefore judges that a democracy criterion should be set, irrespec

tive of the manner in which the support is granted, Le. also cover

ing state assistance in collecting membership fees.

Refusal of entitlement to support may result in restricting

freedom of religion

It is the assessment of the inquiry that a refusal to recognise a

religious community as being eligible for support due to the fact

that

fails to meet the democracy criterion may in some cases

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

SOU 2018:18

involve restricting freedom of religion under the European Con

vention on Human Rights. The case law of the European Court of

Human Rights shows that

is flot for a State to evaluate the legit

imacy of different faiths or the way in which they are expressed or

manifested. The European Convention on Human Rights also pro-

vides extremely strong protection for the autonomy and internal

life of religious communities. According to the religious communi

ties, actions that can be considered to contravene the democracy

criterion are often ciosely linked to their religious teachings or

internal circumstances.

The European Convention on Human Rights permits restric

tions to freedom of religion under certain stated conditions. Such

restrictions must be laid down by law, have a certain legitimate

purpose and be considered to be necessary in a democratic society.

Because a refusal to recognise a religious community as eligible for

support may mean restricting freedom of religion, the democracy

criterion must be clearly regulated and worded on the basis of values

that are considered to be particularly worthy of protection in a

democratic society.

The current democracy criterion is associated with severaiproblems

The inquiry considers that the current democracy criterion is

associated with several problems. Firstly, the criterion is vague and

unclearly worded and is therefore difficult to apply in practice.

Setting requirements that the religious community must

contribute

to maintaining and strengthening the fundamental values of society

makes the criterion unclear, because ali religious communities could

be considered to contribute in some way or other. Additionally,

there is no consistent and exhaustive description of what is meant

by the fundamental values on which society is based.

The religious

community therefore cannot clearly predict which actions on their

part might lead to entitlement to support being refused. The lack

of ciarity also increases the risk of discretionary assessments and

arbitrary decisions on the part of decision-makers, which is un

acceptable considering that refusing entitlement to support may

involve restricting religious freedom.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 20 18:18

Summary

In addition, the preparatory works when drafting the current

democracy criterion are unclear and contradictory, partly because

they state that the State is not permitted to make any more detailed

assessment of the community’s teachings in relation to the common

values of society, while the actions mentioned often concern differ

ent religious beliefs. Another major problem

with

the preparatory

works is that they pay too little attention to the relationship

between the dernocracy criterion and freedom of religion and fail

to address protection of freedom of religion under the European

Convention on Human Rights at ali.

The democracy criterion should be worded on the basis of clearly

stated grounds for exclusion

The inquiry considers that the democracy criterion should be

worded in such a way as to exclude religious communities that act

in contravention of fundamental values in Swedish society that are

particularly worthy of protection. The legislator would thereby be

able to state when restriction of freedom of religion is justified.

Regulation would thus be limited to situations where

really is

necessary for the State to intervene. Furthermore, this would make

easier for the religious communities to predict in advance which

actions might lead to entitlement to support being refused and

would limit decision-makers’ opportunities to make arbitrary assess

ments. It would also make

possible to strike a reasonable balance

between the State’s need for control and the religious communities’

need for privacy and independence, while facilitating application in

practice.

The inquiry is aware that a democracy criterion with grounds

for exclusion has shortcomings. For example, there is a risk that by

stating clear grounds for exclusion, actions from which the State

would wish to distance itseif, but which were flot predicted, or

which only become relevant in the light of changes in our values,

might be missed. The inquiry considers that such shortcomings are

the price of predictable and clear legislation.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

SOU 2018:18

The actions of the retigious communities and their groups,

representatives and speakers

may

prove grounds for exclusion

In line with the inquiry’s proposal, support will flot be granted if

the religious community or any of its groups or representatives acts

in such a way as stated in any of the grounds for exclusion. This flot

only concerns legal representatives, but also people who may be

considered to represent ifl other ways the religious community in

relation to those

serves or the general public, such as formally

appointed or employed religious leaders, teachers, etc. Responsibi

lity for the actions of the representative only becomes relevant when

the representative acts within the remit of the religious community’s

activity or that of one of its groups.

A religious community and its groups also bear major respon

sibility for speakers, etc. invited

ifl.

If a religious community or one

of its groups invites in a speaker who advocates hate against certain

groups, for example, this legitimises the speaker and their opinions.

Granting support to such a religious community or group is in

compatible with the aim of helping to maintaifi and strengthen the

fundamefital values an which society is based.

Points of departure for grounds for exclusion

Fundamental values that can be considered to be particularly

worthy of protection in Swedish society are set aut in Chapter 1,

Articie 2 of the Instrument of Government. This provisiofi largely

rests on the international cofiventions that Sweden has ratified,

such as the European Convention an Humafi Rights, the UN’s

International Covenafit on Civil and Political Rights and the Con

vefition an the Rights of the Child. It covers values such as the

equal worth of all and the liberty and dignity of the individual, the

ideals of democracy, participation afid equality and protection

agaifist discrimiflation, the private and family lives of the individual

and the rights of the child. Ihese are values that are seen as partic

ularly worthy of protection in a democratic society, and actions that

infringe these may restrict other people’s freedoms and rights.

The inquiry has focused an the values that may be of particular

importance in relation to religious communities. It was nat relevant

whether the actions addressed actually occur in religious com

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Summary

munities today and if so, to what extent. Instead, the inquiry

considers that

is sufficient that

can be assumed that a religious

community, today or in the future, will flot respect a certain funda

mental value particularly worthy of protection in order to include

as grounds for exclusion. On this basis, the inquiry proposes grounds

for exclusion in the following areas:

Violence against the person,force and threats

Support will naturally flot be provided if the religious community

exercises violence against the person, force or threats. Nor will

religious commuflities that justify, promote or encourage violence

against the person, force or threats receive state support. For

example, this might involve a religious community justifying violence

in ciose relationships, or promoting forced marriage or violent

extremism by spreading propaganda, providing financing or conduct

iflg recruitment. Attacks might be encouraged by a religious com

munity encouraging violence, force or the making of threats against

people due to their sex, transgender identity, sexual orientation, reli

gious conviction, ethnic origin or political opinions, for example.

Infringement of chitdren’s rights

The relationship between what is best for the child and the

freedom of religion of the child and their parents respectively is

complex one. Parents have the right to bring up their child and

thus to influence the child on issues of religion. However, accord

ing to the Convention on the Rights of the Child, the state has an

obligation to protect children from harm, irrespective of the environ

ment in which this may occur. The inquiry considers that the state

should never support religious communities that infringe a child’s

rights in such a way as to cause a tangible risk of harm to the child’s

health or development. For example, this might involve a religious

community inflicting harmful punishments on children. Nor may

religious communities that justify, promote or encourage harmful

infringements of children’s rights be entitled to support. For

example, this might involve a religious community urging parents

to act in a particular way, such as maintaining a certain traditional

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

SOU 2018:18

custom or refusing chuldren care or education, which involves a

tangible risk of harm to a child’s health or development. It might

also involve religious communities that justify, promote or

encourage child

marriage.

Restrictions on the rights and freedoms ofthose served

by the retigious communities

Different religions or religious communities may prescribe partic

ular rules of behaviour that adherents must follow in their private

life. Ihis may involve regular attendance at worship, performing

particular rituals, etc. The State’s scope to restrict the choices

adherents make in order to follow religious commands is very limited

under the European Convention on Human Rights, even though the

commands may be harmful to the adherents’ welibeing. Adherents

who do flot accept the religious decrees of a religious community

must, however, always have an unconditional right to leave the

commumty

ifl

question.

If a religious community restricts the freedoms and rights of

those

serves through force or exploiting a vulnerable situation,

should be refused entitlement to support. For example, this might

involve a religious community exploiting the fact that someone

serves finds themselves in a dependent position, is powerless or has

an intellectual disability or illness.

Discrimination and clear infringemen

of the prin ciple

of the equal value ofalipeople

A fundamental value in a democratic society is that discrimination

abuse of people due to their sex, religion and sexual orientation

cannot be tolerated. If a religious community were flot to respect

the principle of equal value of all people,

should therefore as a

rule flot be eligible for support. At the same time, the European

Convention on Human Rights protects the autonomy and inner

life of religious communities and a religious community should, in

line with its religious teaching, be free to choose the people who

are to represent its core religious activities, such as religious leaders

and teachers, even if this involves discrimination due to e.g. sex or

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Summary

sexual orientation. Even the Discrimination Act

(2008:567)

must

be considered to aliow a certain degree of discrimination regarding

such religious representatives. If, on the other hand, the religious

community discriminates against people applying for other posts in

the community,

should flot be eligible for state support. Dis

crimination might also be permissible if the reiigious community

refuses someone access to public worship due to their sexual

orientation, or in an educational context, for example.

The inquiry also considers that a religious community that

clearly infringes the principle of equal value of ali people must be

excluded from state funding. This may, for example, involve a reli

gious community that expresses disdain for groups of people with

reference to their sex, ethnic origin, belief or sexual orientation.

Actively counteracts the democratic form ofgovernment

The inquiry considers that a religious community that actively

counteracts the democratic form of government must flot be eligible

for support. This might, for example, involve a religious community

encouraging its adherents flot to follow Swedish law, to fail to fulfil

their civic duties or to ignore orders from authorities. Civic duties

refer here only to legal obligations and flot moral undertakings to

society, such as exercising the right to vote. In exceptional cases,

encouraging adherents to break the law, etc. may be compatible

with eligibility for support. In such cases, this must involve urging

civil disobedience which entirely seeks to preserve or re-establish

democratic values.

Provisions on revokïng entitlement to support will be introduced

The current Act on support to religious communities lacks pro

visions on revoking entitlement to government grants, and on

recovering government grants should a religious community no

longer fulfil the criteria entitling

to support. The Act on religious

communities contains a provision whereby government assistance

with the collection of fees may be revoked, but

does flot state the

circumstances in which this may happen, which is unsatisfactory

from the rule of law perspective.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

Summary

SOU 2018:18

With the aim of protecting state funding and the fundamental

values of society, the inquiry proposes that a revocation provision

be introduced in the Act on support to religious communities,

setting out that entitlement to support must be revoked if the

religious community no longer fulfils the criteria for support. The

provision must apply to both the government grant and heip from

the state

ifl

collecting fees. If the religious community temporarily

fails to meet any of the formal entitlement criteria, for example if

does flot serve a sufficient number of people, the religious com

munity may be given an opportunity to rectify the deficiency.

A religious community must repay organisationa! grants that

the community has received without fulfilling the entitlement

criteria as long as there are no particular grounds for concessions to

be made.

So that the decision-making agency is able to reach a decision

on questions of entitlement to support and recovery, the inquiry

proposes that religious communities be entitled to support report

such changes in circumstances that may result in failure to meet the

entitlement criteria.

Cases concerning entitlement to

support

are to be resolved

by the Swedish Agency for Support to Faith Communities

The inquiry considers that the system currently in place whereby

the Government reviews cases concerning entitlement to support is

inappropriate for several reasons and instead the right of decision

should be delegated to government agency leve!. The first point is

that such cases cannot be considered to be of such importance in

principle or of such particular importafice as to demand review by

the Government. The inquiry has also proposed amendments to

the material rules concerning the criteria for entitfement to support.

The proposals make the conditions more specific and review will

mainly involve applying legal rules. This minimises the scope for

weighing up appropriateness or other more political assessments.

Delegating review to government agency leve1 furthermore affords

the religious communities protection against politically motivated

decisions, whi!e the decisions made may be subjected to complete

review in a public administrative court.

KIU, Alm.del - 2017-18 - Bilag 55: Meddelelse om baggrundsmateriale fra udvalgets studietur til Norge og Sverige den 29.-31. august 2018

SOU 2018:18

Summary

The inquiry considers that there is value in ali the cases concern

ing state support to religious communities

being

gathered under

one agency and therefore proposes that the Agency for Support to

Faith Communities make decisions on entitlement to support and

on allocating and recovering government grants. The Agency is the

State’s expert agency on religious community issues and has in

depth insiglit into and knowiedge of the circumstances in which

religious communities operate.

Decisions on entitlement to support can be highly sensitive and

in some cases are also complex decisions to reach. The inquiry

therefore considers that such decisions should be reached collec

tively by a special decision-making body within the Agency. The

decision-making body is to be named the Council for Decisions

Entitlement to Support, and its members are to be appointed by

the Government.