Nordisk Råd 2024-25
NOR Alm.del Bilag 23
Offentligt
3071604_0001.png
SKRIFTLIGT SPØRGSMÅL
Spørgsmål
Stillet af
Til
E 18/2025
Eva Lindh (S)
De nordiske regeringer
Skriftlig fråga om den demografiska utvecklingen
Til De nordiske regeringer
Färre barn föds i Norden – vi måste ta utvecklingen på allvar. Födandet i Norden har fal-
lit dramatiskt under det senaste decenniet. Alla våra länder har idag födelsetal långt un-
der den nivå som krävs för att befolkningen ska vara stabil. I Finland har utvecklingen
gått längst, men trenden är densamma i hela Norden. I Sverige är födelsetalen nu de
lägsta på 21 år, och fertilitetstalet – 1,5 barn per kvinna – har aldrig varit lägre.
Detta är inte bara en fråga om demografi. Det handlar om hur våra samhällen ska klara
framtidens välfärd, arbetskraft och ekonomi. Färre barn betyder på sikt färre i arbetsför
ålder som kan finansiera vården, skolan och äldreomsorgen. Samtidigt lever vi längre,
vilket gör att balansen mellan generationerna blir allt svårare att upprätthålla.
Att människor väntar eller väljer bort barn är ett resultat av flera faktorer: osäkra an-
ställningar, svårigheter att hitta bostad, pressade småbarnsår och en känsla av att sam-
hällets stöd inte räcker till. Dessa problem känner vi igen i alla nordiska länder. Skillna-
derna mellan länderna visar också att politiken spelar roll. Där villkoren för föräldrar är
bättre, blir födelsetalen högre.
Det handlar också o en stark oro för framtiden. Att klimathotet inte tas på tillräckligt
stort allvar, att den yngre generationen kommer få det sämre än deras föräldrar, att si-
tuationen i världen är instabil. Vågar man sätta barn till världen?
Det visar sig också att de stora politiska skillnaderna och synen på hur världen ska danas
påverkar ungas relationer. Unga kvinnor anser i högre grad att det är viktigt att man de-
lar politiska med en framtida partner. En undersökning från Indikator visar att två tred-
jedelar av unga kvinnor tycker att det är ganska eller mycket viktigt att ha liknande poli-
tiska åsikter som sin partner. Och eftersom de politiska skiljelinjerna är större än någon-
sin mellan unga kvinnor och män är det svårt för heterosexuella personer att då hitta en
partner att bilda familj med.
25-00335-2
lineje
NOR, Alm.del - 2024-25 - Bilag 23: NOR: E 18/2025 Skriftlig fråga om den demografiska utvecklingen
3071604_0002.png
Vi behöver därför en gemensam nordisk diskussion om hur familjepolitiken kan utveck-
las. Det handlar om att stärka föräldraförsäkringen, skapa trygga arbetsvillkor, bygga
fler bostäder och se till att barnfamiljer inte halkar efter ekonomiskt. Norden har länge
varit känt som världens mest barnvänliga region – men vi kan inte luta oss tillbaka.
Framtidens välfärd avgörs av om vi lyckas vända utvecklingen. Om människor känner
tillit till att samhället finns där genom hela livscykeln – från småbarnsåren till ålderdo-
men – då vågar fler också sätta barn till världen.
Mot denna bakgrund ställs frågan:
-
-
-
Hur ser Nordens regeringar på den demografiska krisen?
Vilka insatser har gjorts för att vända den demografiska utvecklingen och öka
barnafödandet?
Avser de övriga nordiska regeringarna att genomföra en översyn i likhet med
den som gjorts i Finland?
Norden, den 17. september 2025
Eva Lindh (S)
2/2